Senaste nyheterna och smartaste tipsen – håll dig uppdaterad!
Äldre diskrimineras på jobbet – redan vid 40
Åldersdiskriminering är förbjudet enligt lag, men ändå är det vanligt på arbetsmarknaden. En ny rapport visar att det är särskilt svårt för äldre att få jobb – redan vid 40 minskar chansen att bli kallad på intervju. Trots att arbetsgivare ofta söker erfarenhet och bred kompetens väljs äldre bort.
Fördomar som att äldre har svårt att lära sig ny teknik, är mindre flexibla och presterar sämre bidrar till diskrimineringen. Samtidigt visar forskning att de med lång erfarenhet har kort startsträcka, stort kontaktnät och kan agera mentorer – något som företag kan vinna på.
För att öka sina chanser rekommenderas äldre arbetssökande att fokusera på sina kompetenser istället för årtal i sitt cv. Ett tidlöst cv där man betonar styrkor och erfarenheter kan vara mer effektivt. Dessutom är det viktigt att kunna bemöta fördomar och lyfta fram sina fördelar vid intervjuer.
Åldersdiskriminering sker inte bara vid rekrytering utan även på arbetsplatser, till exempel vid kompetensutveckling. Om man känner sig missgynnad bör man ta upp det med chefen eller kontakta facket.
Trots att lagen förbjuder åldersdiskriminering verkar åldersfixeringen sitta djupt rotad i samhället. Är det dags för arbetsgivare att omvärdera sina fördomar och inse värdet av erfarenhet? Den som vågar bryta normen kan upptäcka oanade resurser.
Personer med funktionsnedsättning osynliga vid rekrytering
Många arbetsgivare ser sällan personer med funktionsnedsättning i vanliga rekryteringskanaler och vet inte hur de ska hitta dem. Fördomar om att de inte skulle uppfylla kraven för vanliga tjänster bidrar till osynligheten. Samtidigt söker arbetsgivare kompetenta medarbetare som snabbt kan komma in i arbetet.
Vissa arbetsgivare är öppna för att anställa personer med anpassningsbehov när det gäller stödtjänster med lägre kompetenskrav. Andra har hittat rätt kompetens genom vanliga kanaler, men då har anpassning behövts för att arbetet ska fungera bra.
När personer med funktionsnedsättning anställs sker det oftast via kontakter eller genom Arbetsförmedlingen och liknande organisationer. Funktionsnedsättningar syns sällan i cv eller personligt brev utan blir ofta uppenbara först vid intervjun eller på arbetsplatsen – om det ens kommer på tal.
Kunskapen om funktionsnedsättningar är låg hos många arbetsgivare, och stereotypa föreställningar lever kvar. Samtidigt finns det exempel på företag som insett styrkan i att anställa personer med specifika funktionsnedsättningar, då deras unika förmågor kan vara en tillgång i verksamheten.
Flera arbetsgivare vill veta hur de kan nå personer med funktionsnedsättning när rätt tjänst dyker upp. Frågan är om det är dags för företag att uppdatera sina rekryteringsstrategier och börja se potentialen hos en ofta förbisedd grupp på arbetsmarknaden.
Pssst! Visste du det här?
Det här pratar ingen om – men det borde de
Arbetsgivares skyldigheter vid funktionsnedsättning
En funktionsnedsättning innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Det är något en person har, inte något personen är. På arbetsplatsen kan funktionsnedsättningen påverka arbetsförmågan olika mycket beroende på situationen.
Arbetsgivarens ansvar
Arbetsgivare är skyldiga att vidta skäliga tillgänglighetsåtgärder när en anställds funktionsnedsättning påverkar arbetsförmågan. Detta gäller både under pågående anställning och vid rekrytering. Målet är att den anställde ska kunna arbeta på lika villkor som andra.
Vad är skäliga åtgärder?
Tillgänglighetsåtgärder kan vara tekniska hjälpmedel, anpassade arbetsredskap, förändringar i arbetsmiljön eller justeringar av arbetsuppgifter och arbetstider. Arbetsgivaren ska bedöma vad som är skäligt baserat på kostnader, företagets ekonomiska förmåga, praktiska möjligheter och hur åtgärderna påverkar andra anställda.
Skyldigheten att anpassa startar när arbetsgivaren får kännedom om funktionsnedsättningen. Om en anställds funktionsnedsättning förändras, eller om arbetsplatsen ändras (t.ex. nya lokaler), måste arbetsgivaren ompröva vilka åtgärder som krävs.
Så går det till
- Dialog med den anställde: Första steget är att prata med den anställde om hur funktionsnedsättningen påverkar arbetsförmågan och vilka lösningar som kan fungera.
- Utredning av åtgärder: Arbetsgivaren undersöker möjliga anpassningar som kan minska påverkan på arbetsförmågan.
- Helhetsbedömning: En bedömning görs om åtgärderna är skäliga. Hänsyn tas till kostnader, verksamhetens ekonomi och effekten av åtgärderna.
När anpassning inte är möjlig
Om anpassningarna som krävs går utöver vad som är skäligt kan arbetsgivaren låta funktionsnedsättningen påverka beslutet om anställning. Detta gäller även vid rehabilitering om arbetsgivaren fullgjort sitt ansvar men åtgärderna inte är tillräckliga.
Få vet hur det egentligen ligger till.
Samstart hjälper unga in i arbetslivet
Samstart är en insats som hjälper unga som står långt från arbetsmarknaden att hitta sin väg in i arbetslivet. Genom individanpassat stöd och nära samarbete med arbetsgivare skapas möjligheter för unga att få praktikplatser, utbildning och anställning.
Målet med Samstart är att underlätta övergången från skola till arbete för unga som behöver extra stöd. Genom coachning, yrkesvägledning och praktik får deltagarna chans att utveckla sina färdigheter och hitta rätt plats på arbetsmarknaden.
Arbetsgivare som samarbetar med Samstart får stöd i rekryteringen och möjlighet att bidra till samhället genom att ge unga en chans att komma igång i arbetslivet.
”Vi ser att många unga som deltagit i Samstart hittar långsiktiga lösningar och växer i sin yrkesroll. Det är en investering i både individen och samhället,” säger en representant från Samstart.
SFSE – Vägen till utbildning och arbete för nyanlända
SFSE, Svenska för företag och studier i egen takt, är en utbildningsinsats som hjälper nyanlända att snabbt komma in på arbetsmarknaden genom språkträning och yrkesförberedelse. Fokus ligger på att kombinera språkundervisning med yrkeskunskaper för att korta vägen till arbete.
Deltagarna lär sig yrkessvenska som är direkt anpassad för specifika branscher som industri, vård och handel. Genom praktikplatser och studiebesök får de dessutom möjlighet att skapa viktiga kontakter med arbetsgivare.
”SFSE hjälper nyanlända att snabbt komma in i samhället och få ett arbete som matchar deras kompetens,” utbildningsansvarig.
Insatsen bidrar till integration och ger arbetsgivare tillgång till kompetent arbetskraft, samtidigt som deltagarna får en chans att utvecklas och etablera sig i arbetslivet.
Det börjar här…
MISA – Stödjer personer med funktionsvariationer på arbetsmarknaden
MISA är en verksamhet som specialiserar sig på att hjälpa personer med funktionsvariationer att hitta och behålla ett arbete. Genom arbetsinriktad daglig verksamhet och individuellt anpassat stöd skapar MISA möjligheter för alla att vara en del av arbetslivet.
Med utgångspunkt i varje individs förmåga och intresse matchar MISA deltagare med arbetsgivare och följer upp med stöd och coachning för att säkerställa en hållbar anställning.
”Vi ser möjligheter där andra ser hinder. Alla har rätt till meningsfull sysselsättning och en plats i arbetslivet,” handledare på MISA.
Genom samarbete med företag i olika branscher bidrar MISA till en mer inkluderande arbetsmarknad där alla får en chans att utvecklas och växa i sin yrkesroll.
Nej, det här är ingen clickbait. Eller…?"
Jobbsprånget – En snabb väg till arbete för nyanlända akademiker
Jobbsprånget är ett praktikprogram som hjälper nyanlända akademiker att snabbt komma in på den svenska arbetsmarknaden. Genom fyra månaders praktik får deltagarna möjlighet att använda sin utbildning i praktiken och skapa viktiga nätverk inom sitt yrkesområde.
Programmet riktar sig till ingenjörer, arkitekter, naturvetare och ekonomer som nyligen flyttat till Sverige. Genom samarbete med företag och organisationer i hela landet får deltagarna en unik chans att visa sin kompetens och skaffa sig arbetslivserfarenhet.
”Jobbsprånget är en win-win. Företagen får tillgång till internationell kompetens och deltagarna får en väg in på arbetsmarknaden,” programansvarig.
Initiativet bidrar till integration och motverkar kompetensbrist i flera branscher. Genom att öppna dörrar för nyanlända akademiker skapas en mer inkluderande och dynamisk arbetsmarknad.
Låg Sysselsättning för Personer med Funktionsnedsättning
Endast 55 procent av personer med funktionsnedsättning är sysselsatta, jämfört med 81 procent för övriga befolkningen, enligt SCB. Trots flera arbetsmarknadsinsatser kvarstår skillnaderna. Forskning visar att bättre anpassningar på arbetsplatser och ökad kunskap hos arbetsgivare kan förbättra situationen.
Arbetslivsresurs – Vägleder till nytt jobb efter sjukdom eller skada
Arbetslivsresurs arbetar med arbetslivsinriktad rehabilitering för personer som varit sjukskrivna eller råkat ut för en arbetsskada. Genom individuellt stöd och vägledning hjälper de människor att hitta tillbaka till arbetslivet, oavsett om det gäller att återvända till tidigare arbetsplats eller hitta en ny karriärväg.
Med hjälp av arbetsförmågebedömningar, omskolning och anpassade
arbetsuppgifter anpassas stödet efter individens behov. Målet är att skapa hållbara lösningar där den anställde kan arbeta utifrån sin förmåga och samtidigt må bra på jobbet.
”Vi arbetar för att ingen ska hamna utanför arbetslivet på grund av sjukdom eller skada. Alla förtjänar en andra chans,” coach på Arbetslivsresurs.
Genom nära samarbete med arbetsgivare bidrar Arbetslivsresurs till att skapa en inkluderande arbetsmiljö där alla kan vara med och bidra utifrån sina förutsättningar.
Diskriminering Fortsatt Problem vid Rekrytering
Enligt Diskrimineringsombudsmannen upplever 34 procent av personer med funktionsnedsättning diskriminering vid jobbansökningar. Utbildning och informationsinsatser föreslås för att motverka fördomar och öka inkluderingen på arbetsmarknaden.
Senior Kraft – Erfarenhet och energi tillbaka i arbetslivet
Senior Kraft är en satsning som hjälper äldre arbetssökande att hitta tillbaka till arbetslivet genom flexibla deltidsjobb och uppdrag. Genom att matcha erfarenhet och kompetens med företagens behov bidrar Senior Kraft till en mer åldersinkluderande arbetsmarknad.
Initiativet riktar sig till pensionärer och äldre arbetssökande som vill fortsätta vara aktiva på arbetsmarknaden, men på sina egna villkor. Genom konsultuppdrag, mentorroller och projektanställningar får de möjlighet att dela med sig av sin erfarenhet samtidigt som de håller sig yrkesmässigt aktiva.
”Vi vill ta tillvara på den enorma kunskap och erfarenhet som äldre har. De är en ovärderlig resurs för företag och organisationer,” projektledare på Senior Kraft.
Senior Kraft skapar en positiv bild av äldre på arbetsmarknaden och visar att erfarenhet och visdom är en styrka, inte ett hinder.
SIUS-Insatsen Effektiv men Underutnyttjad
Stödpersoner inom SIUS (Särskild stödperson för introduktion och uppföljning) hjälper personer med funktionsnedsättning att hitta arbete. Trots positiva resultat används insatsen i begränsad omfattning. Enligt Arbetsförmedlingen kunde fler arbetsgivare dra nytta av stödet.
Forskning: Så ökar du dina chanser att få jobbet med en stark CV
Att skriva en bra CV är avgörande för att fånga arbetsgivarens intresse. Forskning visar att rekryterare i genomsnitt spenderar 6–7 sekunder på att skanna en CV innan de avgör om en kandidat går vidare i processen. Därför är det viktigt att din CV är tydlig, relevant och visuellt tilltalande.
Hur viktig är en välstrukturerad CV?
En studie från Ladders, Inc. (2023) som analyserade rekryterares ögonrörelser visade att de snabbt letar efter specifik information i en CV, som:
✔ Arbetslivserfarenhet – Relevanta roller och ansvarsområden.
✔ Färdigheter – Konkret lista på kompetenser som matchar jobbet.
✔ Design och layout – En ren och lättläst struktur gör CV:t mer tilltalande.
En otydlig eller rörig CV riskerar att snabbt sorteras bort.
Nyckelfaktorer för en framgångsrik CV enligt forskning
Enligt en rapport från Harvard Business Review (2022) har framgångsrika kandidaters CV ofta dessa gemensamma drag:
✅ Anpassning efter tjänsten – CV:n är skräddarsydd efter varje jobbansökan.
✅ Mätbara resultat – Siffror och prestationer (ex: "Ökade försäljningen med 20 %").
✅ En tydlig profiltext – En kort introduktion i början av CV:t gör det lättare för rekryteraren att förstå kandidatens styrkor.
Är ett personligt brev fortfarande viktigt?
Enligt en undersökning från ResumeLab (2021) anser 83 % av rekryterarna att ett personligt brev kan öka en kandidats chanser, särskilt för roller där kommunikation och motivation är viktiga faktorer.
Slutsats
Forskningen är tydlig: en genomtänkt, väldesignad och målinriktad CV gör stor skillnad i rekryteringsprocessen. Genom att strukturera din CV rätt och anpassa den efter varje jobb kan du öka dina chanser att få drömjobbet.
Behöver du hjälp med att skapa en professionell CV? Kontakta mig så hjälper jag dig att sticka ut från mängden!
Lönebidrag Ökar Sysselsättningen
Lönebidrag har visat sig vara en effektiv insats för att öka sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning. En studie från IFAU visar att 65 procent av de som fått lönebidrag har fortsatt anställning efter stödtiden, men kunskapen om stödet är låg bland arbetsgivare.
Digitala Lösningar Bryter Barriärer – Men När Hänger Arbetsgivarna med?
En studie från Stanford University visar att distansarbete kan öka anställningsmöjligheterna för personer med funktionsnedsättning med upp till 50 %. Trots det har bara 15 % av arbetsgivarna implementerat digitala arbetsverktyg fullt ut. Vad krävs för en digital revolution på arbetsmarknaden?
Bristande Kunskap om Funktionsnedsättningar hos Arbetsgivare
Enligt en rapport från Myndigheten för delaktighet upplever 42 procent av arbetsgivarna osäkerhet kring hur de ska anpassa arbetsmiljön för personer med funktionsnedsättning. Utbildningsinsatser föreslås för att öka kunskapen och minska osäkerheten.
65 % av Arbetsgivarna Saknar Strategier för Inkludering
En undersökning från Svenskt Näringsliv visar att 65 procent av arbetsgivarna saknar strategier för inkludering av personer med funktionsnedsättning. Organisationsteori visar att tydliga strategier och policyer kan förändra företagskulturer och minska exkluderingen.
Bristande Tillgänglighet Kostar Samhället Miljarder
Enligt en rapport från EU-kommissionen kostar den låga sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning samhället motsvarande 70 miljarder kronor per år i förlorade skatteintäkter och ökade bidragskostnader. Ekonomisk teori om humankapital pekar på att investeringar i tillgänglighet och inkludering kan ge stora samhällsekonomiska vinster.
Positivt Utfall av Supported Employment
En metaanalys av 23 studier visar att Supported Employment, en metod som bygger på social kognitiv teori, ökar chansen till varaktig anställning med 45 procent för personer med funktionsnedsättning. Detta genom att stärka individens självförtroende och sociala stöd på arbetsplatsen.
Strukturella Hinder Låser Ute Talanger – Varför är Arbetsmarknaden Så Otillgänglig?
Enligt makroteorier inom arbetsmarknadsekonomi missgynnas personer med funktionsnedsättning av strukturella hinder som otillgängliga arbetsplatser och diskriminerande attityder. OECD-rapporten avslöjar en sysselsättningsgrad som är 25 procentenheter lägre än för övriga befolkningen i Europa. Vad krävs för att bryta mönstret?
Strategierna som Lyckas – Så Kan Du Krossa Hindren på Arbetsmarknaden
En ny studie från Uppsala universitet visar att personer med funktionsnedsättning som aktivt söker vidareutbildning ökar sina jobbchanser med 40 procent. Mikroteorier pekar på att individens egna strategier och anpassningsförmåga är avgörande. Hur kan du använda detta till din fördel?
Lagändringar som Kan Förändra Allt – Kommer Arbetsgivarna att Tvingas Tänka Om?
Makroteorier antyder att lagstiftning har stor inverkan på anställningsmöjligheterna för personer med funktionsnedsättning. Experter menar att skärpta lagar kan tvinga arbetsgivare att skapa mer inkluderande arbetsmiljöer. Är detta nyckeln till en rättvisare arbetsmarknad?
Global Jämförelse: Varför Har Sverige Lägst Sysselsättning för Personer med Funktionsnedsättning i Norden?
En OECD-rapport avslöjar att Sverige släpar efter sina nordiska grannar när det gäller sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Endast 55 % är i arbete, jämfört med 67 % i Norge och 63 % i Danmark. Är det bristen på anpassade arbetsplatser eller förlegade attityder som håller tillbaka utvecklingen?
Revolution i Japan – Så Lyckades De Öka Sysselsättningen med 20 %
Japan har sedan införandet av kvoteringslagar sett en ökning på 20 % i sysselsättningen för personer med funktionsnedsättning. Enligt makroteorier om arbetsmarknadsreglering kan tvingande lagstiftning vara lösningen för ökad inkludering. Är kvotering svaret för Europa också?
Inte vad du förväntade dig, va?
